Vattenskador är ett vanligt och kostsamt problem i bostadsrätter, som kan orsaka betydande skador om de inte upptäcks och åtgärdas i tid. För att ge både bostadsrättsföreningar och bostadsrättsinnehavare en djupare förståelse för processen att identifiera och hantera vattenskador, har vi intervjuat en expert på området. Här delar han med sig av sin kunskap och erfarenhet.
Kan du beskriva de första stegen i processen för att identifiera vattenskador i en bostadsrätt?
”Det första steget i identifieringen av vattenskador är att genomföra en okulär inspektion, vilket innebär att man letar efter synliga tecken på skador. Ofta börjar man undersökningen utifrån någon förändring som boende har upptäckt eller ett specifikt skadetillfälle som väckt oro.
När en skada är lokaliserad och orsaken till skadan är upptäckt, kan man börja utreda skadeomfattningen. Detta görs oftast med hjälp av en fuktmätare, som hjälper till att kartlägga hur mycket av strukturen som är påverkad av vattenskadan.”
Vilka är de vanligaste orsakerna till vattenskador i bostadsrätter och hur kan de upptäckas tidigt?
”De vanligaste orsakerna till vattenskador i bostadsrätter inkluderar läckage från kylskåp, översvämningar från avlopp, skador från diskmaskiner, tätskiktsproblem i badrum och läckage från radiatorer.
Dessa problem kan ofta upptäckas tidigt genom regelbundna inspektioner och uppmärksamhet på tecken som fuktfläckar, mögel eller ovanliga lukter. Att installera fuktsensorer i riskområden kan också vara ett effektivt sätt att tidigt upptäcka läckor.”
Hur skiljer sig processen för att hantera vattenskador i bostadsrätter jämfört med fristående hus?
”Skillnaden mellan att hantera vattenskador i bostadsrätter och fristående hus ligger främst i antalet inblandade försäkringar. I en villaförsäkring har du bara en försäkringstagare, medan i en bostadsrättsskada har du i regel minst två försäkringar eller fler.
Till exempel, rivning, torkning och återställning av stommen täcks av bostadsrättsföreningens fastighetsförsäkring, medan återställning av ytskikt täcks av bostadsrättsinnehavarens bostadsrättstillägg. Om flera lägenheter är drabbade måste varje bostadsrättsinnehavares försäkring hantera återställningen av deras ytskikt.”
Vilka tekniska metoder eller verktyg anses vara mest effektiva för att identifiera dolda vattenskador?
”För att identifiera dolda vattenskador använder vi flera tekniker och verktyg. Fuktmätning är en vanlig metod, men vi använder också borrning och pluggning av betongbjälklag följt av fuktmätning, värmekameror för att upptäcka temperaturvariationer, läcksökning med färgat vatten och inspektionsrivning.
Dessa metoder hjälper oss att hitta dolda fuktskador och skadeorsaker som inte är uppenbara vid en första inspektion.”
Hur involverar ni försäkringsbolagen under identifieringsprocessen av vattenskador?
”Försäkringsbolagets handläggare behöver underlag för att kunna ta beslut i ett skadeärende. De behöver en besiktningsrapport som inkluderar ålder på ytskikt, skadeorsak, skadeomfattning och åtgärdsförslag, samt en kalkyl som uppskattar kostnaden för utförandet i väldokumenterad form för eventuell revidering efter rivning.
I skador med flera lägenheter är det essentiellt att uppdelningen av kostnader görs korrekt från början för att spara tid för alla inblandade.”
Kan du ge exempel på en situation där en vattenskada initialt såg mindre ut men visade sig vara mer omfattande vid närmare inspektion?
”Ett vanligt exempel är att vatten har letat sig vidare i stommen, till exempel i sandgolv. I ett fall identifierades skadan initialt i ett utrymme, men vid rivning konstaterades det att vattnet hade runnit vidare i sandgolvet och skadat flera utrymmen.
Proffshjälp vid vattenskada
Vilka steg följer efter att en vattenskada har identifierats?
”Efter att en vattenskada har identifierats följer dessa steg:
- Besiktning
- Skapande av besiktningsrapport och kalkyl till samtliga parter med fördelning
- Skicka underlag till samtliga parters försäkringsbolag
- Mottagande av godkännande eller nekande från försäkringsbolaget
- Förankring av beställning av arbete från samtliga parter
- Rivning
- Åtgärd av skadeorsak
- Branschförbättrande åtgärder
- Torkning
- Återställning av stomme
- Återställning av ytskikt
- Överlämning och avslut”
Hur utbildar och håller ni er personal uppdaterad med de senaste metoderna för skadeidentifiering och -reparation?
”Vi följer uppdateringar från Säker Vatten, BKR och ändringar i ersättningsbarhet hos försäkringsbolagen. Teamet uppdateras kontinuerligt gällande dessa förändringar. Vi söker också ständigt efter bättre, effektivare och mer hållbara sätt att arbeta på, där delreparationer och rivningsminskande åtgärder har en central roll.”
Vilka råd skulle du ge till bostadsrättsinnehavare för att snabbt och effektivt hantera en vattenskada?
”Mina råd till bostadsrättsinnehavare är följande:
- Stoppa läckan och torka upp fritt vatten.
- Kontakta försäkringsbolaget och anmäl skadan.
- Kontakta bostadsrättsföreningen och be dem kontakta sitt försäkringsbolag.
- Boka tid med en sakkunnig för framtagande av besiktningsrapport, kalkyl och kostnadsfördelning.”
Hur ser du på framtiden inom skadeidentifiering och reparation – finns det några nya teknologier eller metoder på horisonten?
”Jag tror att vi kommer att se mer delreparationer i framtiden. Med inflationseffekter på byggmaterial blir delreparationer mer attraktiva. Delreparationer av badrum kommer att bli mer av en norm, men i skrivande stund 2024 behöver ansvarsfrågan för garantier lösas innan detta kan bli verklighet.”
Genom att följa dessa råd och förstå processen för identifiering och hantering av vattenskador kan både bostadsrättsinnehavare och försäkringsbolag arbeta effektivt tillsammans för att minimera skador och kostnader.